Min tuuuuuumme!
Mitt fredags mys slöt med sönder bränd tumme..
Jaa som ni vet så e de enda som jag gör nu är att jobba. så självklart så har jag inte fått gått på helg än. så de vart hemma mys för mig ikväll, en fredag som denna.
Jag skulle göra lite varm choklad tänkte jag, och såklart så gör jag de i micron, tar för lång tid att göra de på spisen. hade koppen bara inne i mindre än en minut. och så när jag ska ta ut den så är den sååå kokhe att jag bränner sönder tummen, tappar koppen, så vart de choklad över hela köket.
så nu sitter jag iställe här med en påse is och svalkar ner tummen var 5 sek för de gör så förbannat ont!
önskar att min söta lilla mamma kunde va här nu o blåsa på min tumme och säga: " men de e ingen fara, de kommer att bli bra ska du se!"
Så hoppas att ni andra fick/har en bättre och mer lyckad fredagkväll än jag :)
massor med kramar från oslo hanna
Workingclasshero
Äntligen börjar jag att få lite struktur på livet!
Jobbar varje dag förutom på söndagarna, går o lägger mig mer i tid då för att orka med jobbdagen dagen efter.
Och den här veckan så hämta jag o ellen ut vårat "fri-kort-för-en-vecka" på world gym. Så igår efter jobbet så va vi på zumba och idag så körde vi hård träning i en timme på crosstrainern. ont över allt just nu. men jag gillar de!
Och så hade jag lite över energi (endorfiner) när jag kom hem, så tog mig en lång o skön varm dusch. efter de så började jag att rydda lite. tror ni att robert hjälpte till då? svar: nej!! blir sååå trött på att de alltid är jag som måste städa här hemma, annars så hade de sett ut som ett hell-hole.. han lova mig förra veckan på att han skulle bättra sig o bla bla blaaaa. jo visst eller hur.. men men.. nu så ska jag trycka i mig lite fler granny smith, dra på lite koslig bodybutter som jag fick av min fina mammut när jag va hemma sist. sen blire sängen, ska upp o tvätta imorrn bitti innan jag drar till jobbet. och efter jobbet så ska jag o ellen träna igen och avsluta fredagen me att basta ångbastu som dom har på relax avdelningen på gymmet :)
natti natti!
Massor med kramar från oslo hanna.
43 dagar kvar
Har gjort en jul playlist på så spotify. Jag kommer inte kunna få komma hem till min familj i jul. i 20 år har jag firat jul med min familj, så de känns så overkligt att fira julen utan dom. får en klump i halsen o magen bara jag tänker på de. känner redan hur tungt de kommer att kännas den 24 december när jag sitter i en storstad i ett annat land när jag vet att hela famlijen sitter samlad. först med den mysiga grötfrukosten med familjen sjöberg. efter de en långpromenad me wille. hem o mysa en stund innan moffa o marianne kommer för att fika o kolla på kalle anka med oss. efter de så vankas de julmat, mamma o pappa som har lagt tid och pengar för att alla ska få en mysig och god julmiddag. och sen öppna julklappar o mysa ännu mer. dagen efter få fira julen med moster och hennes famlij...
när jag sa till pappa här om dagen hur jobbigt jag tyckte att de var att jag inte skulle få fira julen tillsammans me dom så svarade han: vem var de som bestämde att du skulle flytta till oslo egentligen?
jo de va jag, men jag trodde iaf att jag skulle kunna få komma hem till julen o va me familjen då.
Jag saknar mamma. jag saknar pappa. jag saknar mina systrar. Jag saknar Max och Hugo. jag saknar wille. jag saknar min moster och hennes familj.
En jul utan dom existerar inte för mig...
43 dagar kvar och jag har redan skräck och panik inför den 24december.
Massa me kramar från oslo hanna
The social (net)work
Jobbar som en galning nu vilket jag älskar, tiden bara springer iväg om dagrna, o de älskar jag!
Men de som blir problemet bakom de, är ju de att jag anstränger mig så mycke på jobbet och är så över social mot alla kunder för att kunna sälja så mycke som möjligt. och när jag kommer hem så känner jag mig bara trött och helt totalt osocial. ringer telefonen så blir de nästan att jag bara sitter o tittar på den.
knappt så att jag orkar att engagera mig i facebook, och jag som är världens facebook nörd!
så skönt att bara komma hem, lägga sig på soffan me nån serie o halv kolla på, små slumra lite..
o sen börjar de om me en nya arbetsdag. så de jag gör nu är sova-jobba-äta-sova. och så går cirkeln runt.
men jag klagar inte, jag tycker att de är skönt att när jag kommer hem till en tom lägenhet o kunna känna att jag har gjort ett bra jobb, och förtjänar att bara ligga o lata mig :)
Robert är hemma i sverige hela uken ut, så därför har jag lägenheten helt själv när jag kommer hem.
Så min busiga fredagkväll betod av: potatismos o sen lite godis, lite serier o sen slumra på soffan.
hehe Gött moooos ;)
men känner mig dock mer o mer nere o små ledsen över att jag inte kommer kunna komma hem i jul o fira den med familjen. okej att jag missa mammas fest som jag hade sett fram mot. men att inte fira julenn med familjen känns bara så overkligt.. så jag sitter nu o lyssnar på julmusik o kollar efter julstjärnor att hänga i fönstret sen..
ska köpa ljusen också som doftar pepparkakor..
well well, ha en kämpe hygglig helg!
Massa ma kramar från oslo hanna.
Men de som blir problemet bakom de, är ju de att jag anstränger mig så mycke på jobbet och är så över social mot alla kunder för att kunna sälja så mycke som möjligt. och när jag kommer hem så känner jag mig bara trött och helt totalt osocial. ringer telefonen så blir de nästan att jag bara sitter o tittar på den.
knappt så att jag orkar att engagera mig i facebook, och jag som är världens facebook nörd!
så skönt att bara komma hem, lägga sig på soffan me nån serie o halv kolla på, små slumra lite..
o sen börjar de om me en nya arbetsdag. så de jag gör nu är sova-jobba-äta-sova. och så går cirkeln runt.
men jag klagar inte, jag tycker att de är skönt att när jag kommer hem till en tom lägenhet o kunna känna att jag har gjort ett bra jobb, och förtjänar att bara ligga o lata mig :)
Robert är hemma i sverige hela uken ut, så därför har jag lägenheten helt själv när jag kommer hem.
Så min busiga fredagkväll betod av: potatismos o sen lite godis, lite serier o sen slumra på soffan.
hehe Gött moooos ;)
men känner mig dock mer o mer nere o små ledsen över att jag inte kommer kunna komma hem i jul o fira den med familjen. okej att jag missa mammas fest som jag hade sett fram mot. men att inte fira julenn med familjen känns bara så overkligt.. så jag sitter nu o lyssnar på julmusik o kollar efter julstjärnor att hänga i fönstret sen..
ska köpa ljusen också som doftar pepparkakor..
well well, ha en kämpe hygglig helg!
Massa ma kramar från oslo hanna.
F*cking Dagen -D
Idag var de 4år sen jag fick min diabetes. kommer alltid att bli påmind om de varje år, den 10 november.
I 4år den 10 november så har jag återupplevet alla känslor jag hade då, den dagen, då beskedet om diabetes var ställt för mig, resten av mitt liv..
jag minns de som igår, som nån läskig mardröm jag inte kan vakna upp ur.
Jag vaknar tidigt en lördagsmorgon hemma hos jesper av att jag hade fått en extrem uringvägsinfektion. så han kör hem mig. jag ligger sedan och skriker av smärta i mamma o pappas säng. de något som inte stod rätt till. jag hade haft de flertal gånger tidigare så jag vet vid första sekund att de va de, men den här gång gjorde de ont konstant. eftersom att vårdcentralen inte hade öppet på en lördag så åkte vi ner till akuten så att jag kunde få antibiotika. men när jag har tagit med test så kallar de sedan in mig i de vita rummet och berätta för mig att de hade läckt socker i urinen.. sen fick mamma också komma in. och dom berätta för mig att jag de fått diabetes.
jag var i chocktillstånd och ville inte ta in va läkaren sa.. efter en stund så får jag flytta in i ett av de små kala rummen inne på akuten, de jag ligger på britsen, skakar och fryser och svettas på samma gång. dom tog en massa blodprover. mamma ringer pappa och berättar va som hade hänt. jag fick en kanyl satt i armen, de va så läskigt. jag ringer jesper och berättar va som hade hänt. tårarna ville inte sluta att rinna ner för mina kinder.. dom tog blodprov i handleden som gjorde så fruktansvärt ont att jag skrek dom fulaste orden som fanns. mamma ringer mina systrar och berättar va som hade hänt. sen kör dom upp mig till ett rum, när jag ligger i sjukhussängen. direkt när jag kom upp va jag tvungen att få min första insulinspruta i magen, de tog 2timmar innan jag blev redo o lät de göra de. jag vågade inte se när dom stack mig i magen.
sen kom den snälla diabetessköterskan Ann in till mig och prata med mig, och gav mig min första egna blodsockermätare. hon sa: den är dina nu hanna, vill du att jag ska ta först och visa hur det fungerar?
hon tog ett stick först på sig, de såg inte så farligt ut, sen tog hon på pappa.
pappa hade tagit ledigt "hemma för sjukt barn".
dagen efter så fick jag en rigtig insulin spruta och en apelsin av Ann, hon sa att jag kunde testa att sticka spruyan i apelsinen, för de va ungefär samma tryck att trycka sprutan genom skalet som de är att sticka den i magen. så där satt jag med en apelsin i ena handen och en inslulinspruta i andra handen och var livrädd och fatta inte hur jag någonsin skulle kunna klara av att göra de resten av mitt liv, att sätta den i min magen. dagen efter så tog jag min första insulinspruta själv. hela familjen var med. inte julia dock, för hon bodde i gbg då..
jag fick även ett halsband av mamma då jag låg där o va så rädd och ensklig. de va ett kraftsmycke. Courage står det på de. jag har haft de runt min hals sen den dagen.
jag kommer ochså ihåg att Ann sa till mig att de kommer att bli bättre de här, de kommer inte alltid att vara jobbigt. vissa dagar kommer det att vara det, men för mesta dels så kommer de att gå bra. och du ska veta att du har all rätt att vara ledsen över det som har hänt dig, du ska leva med den här sjukdomen resten av ditt liv.
Och så var det, de blev bättre, nu är de en del av min vardag. jag är inte rädd längre.
men den 10 november kommer jag alltid att vara ledsen, och känna mig som den där vilsna 17åringen som var så livrädd inför allt som hade med ordet diebetes att göra.
Och jag har rätt till att få vara ledsen. Just den här dagen kommer alltid att vara Dagen D för mig. Diabetes Dagen.
Jag sitter och gråter samtidigt som jag skriver de här, med sorg i hjärtat.
MEN jag vet att imorgon när jag vaknar så är det en ny dag, och det är bara att fortsätta att kämpa!
Natti natti
Massor med kramar från Diabetes Oslo Hanna.
I 4år den 10 november så har jag återupplevet alla känslor jag hade då, den dagen, då beskedet om diabetes var ställt för mig, resten av mitt liv..
jag minns de som igår, som nån läskig mardröm jag inte kan vakna upp ur.
Jag vaknar tidigt en lördagsmorgon hemma hos jesper av att jag hade fått en extrem uringvägsinfektion. så han kör hem mig. jag ligger sedan och skriker av smärta i mamma o pappas säng. de något som inte stod rätt till. jag hade haft de flertal gånger tidigare så jag vet vid första sekund att de va de, men den här gång gjorde de ont konstant. eftersom att vårdcentralen inte hade öppet på en lördag så åkte vi ner till akuten så att jag kunde få antibiotika. men när jag har tagit med test så kallar de sedan in mig i de vita rummet och berätta för mig att de hade läckt socker i urinen.. sen fick mamma också komma in. och dom berätta för mig att jag de fått diabetes.
jag var i chocktillstånd och ville inte ta in va läkaren sa.. efter en stund så får jag flytta in i ett av de små kala rummen inne på akuten, de jag ligger på britsen, skakar och fryser och svettas på samma gång. dom tog en massa blodprover. mamma ringer pappa och berättar va som hade hänt. jag fick en kanyl satt i armen, de va så läskigt. jag ringer jesper och berättar va som hade hänt. tårarna ville inte sluta att rinna ner för mina kinder.. dom tog blodprov i handleden som gjorde så fruktansvärt ont att jag skrek dom fulaste orden som fanns. mamma ringer mina systrar och berättar va som hade hänt. sen kör dom upp mig till ett rum, när jag ligger i sjukhussängen. direkt när jag kom upp va jag tvungen att få min första insulinspruta i magen, de tog 2timmar innan jag blev redo o lät de göra de. jag vågade inte se när dom stack mig i magen.
sen kom den snälla diabetessköterskan Ann in till mig och prata med mig, och gav mig min första egna blodsockermätare. hon sa: den är dina nu hanna, vill du att jag ska ta först och visa hur det fungerar?
hon tog ett stick först på sig, de såg inte så farligt ut, sen tog hon på pappa.
pappa hade tagit ledigt "hemma för sjukt barn".
dagen efter så fick jag en rigtig insulin spruta och en apelsin av Ann, hon sa att jag kunde testa att sticka spruyan i apelsinen, för de va ungefär samma tryck att trycka sprutan genom skalet som de är att sticka den i magen. så där satt jag med en apelsin i ena handen och en inslulinspruta i andra handen och var livrädd och fatta inte hur jag någonsin skulle kunna klara av att göra de resten av mitt liv, att sätta den i min magen. dagen efter så tog jag min första insulinspruta själv. hela familjen var med. inte julia dock, för hon bodde i gbg då..
jag fick även ett halsband av mamma då jag låg där o va så rädd och ensklig. de va ett kraftsmycke. Courage står det på de. jag har haft de runt min hals sen den dagen.
jag kommer ochså ihåg att Ann sa till mig att de kommer att bli bättre de här, de kommer inte alltid att vara jobbigt. vissa dagar kommer det att vara det, men för mesta dels så kommer de att gå bra. och du ska veta att du har all rätt att vara ledsen över det som har hänt dig, du ska leva med den här sjukdomen resten av ditt liv.
Och så var det, de blev bättre, nu är de en del av min vardag. jag är inte rädd längre.
men den 10 november kommer jag alltid att vara ledsen, och känna mig som den där vilsna 17åringen som var så livrädd inför allt som hade med ordet diebetes att göra.
Och jag har rätt till att få vara ledsen. Just den här dagen kommer alltid att vara Dagen D för mig. Diabetes Dagen.
Jag sitter och gråter samtidigt som jag skriver de här, med sorg i hjärtat.
MEN jag vet att imorgon när jag vaknar så är det en ny dag, och det är bara att fortsätta att kämpa!
Natti natti
Massor med kramar från Diabetes Oslo Hanna.
Klippan som jag alltid kan luta mig mot
är Fröken Ellen Berg!
de är så mycke jag och ellen har delat i våra liv. Kompisar, pojkvänner, flytta till ny stad och börja om på nytt. men framför allt så delar vi något som inte många andra gör. Vi har samma kroniska sjukdom. Är de något vi funderar på över den så pratar vi om de, dirkuterar om hur ont och jobbigt det kan vara att ta sitt blodsocker och sprutor. hur jävla psykiskt dåligt man kan må, och hur ledsen man kan vara över att just VI har fått den här jävla sjukdomen som vi aldrig kommer att kunna bli friska ifrån.. vi förstår allt de på ett sånt sätt som ingen annan kan förstå.
Och man brukar ju säga att de finns inget ont som inte har något gott med sig. ljuset i de hela är att jag inte behöver gå igenom all den här skiten själv. Min bästa vän kan jag dela detta med. Hon är min Soulmate.
Hade jag inte haft diabetes så hade vi antagligen inte vart så här bra vänner och haft en sån otrolig relation som vi har!
Så jag vill tacka min fina vän, min klippa i livet som jag alltid kan luta mig mot när jag behöver det.
TACK ELLEN BERG FÖR ATT DU FINNS I MITT LIV OCH LYSER UPP DET!
Då-Nu-För Alltid
Massor med kramar från Oslo Hanna.
de är så mycke jag och ellen har delat i våra liv. Kompisar, pojkvänner, flytta till ny stad och börja om på nytt. men framför allt så delar vi något som inte många andra gör. Vi har samma kroniska sjukdom. Är de något vi funderar på över den så pratar vi om de, dirkuterar om hur ont och jobbigt det kan vara att ta sitt blodsocker och sprutor. hur jävla psykiskt dåligt man kan må, och hur ledsen man kan vara över att just VI har fått den här jävla sjukdomen som vi aldrig kommer att kunna bli friska ifrån.. vi förstår allt de på ett sånt sätt som ingen annan kan förstå.
Och man brukar ju säga att de finns inget ont som inte har något gott med sig. ljuset i de hela är att jag inte behöver gå igenom all den här skiten själv. Min bästa vän kan jag dela detta med. Hon är min Soulmate.
Hade jag inte haft diabetes så hade vi antagligen inte vart så här bra vänner och haft en sån otrolig relation som vi har!
Så jag vill tacka min fina vän, min klippa i livet som jag alltid kan luta mig mot när jag behöver det.
TACK ELLEN BERG FÖR ATT DU FINNS I MITT LIV OCH LYSER UPP DET!
Då-Nu-För Alltid
Massor med kramar från Oslo Hanna.
Tid..
..är nått som man borde uppsaktta mera har jag lärt mig i helgen.
I lördags så va vi tjejerna på Kino kveld. Första helgen i november i norge så är det bio kväll, och de menas med att de är halva priset hela lördagen att gå på bio. så vi passade såklart på! (kino=bio på norska)
Vi såg filmen In Time. den handlar om nån gång i framtiden då alla slutar att åldras vid 25års ålder, och efter de har man en digital klocka på armen som hela tiden visar hur lång tid man har kvar att leva. det kan vara allt från år till sekunder det handlar om. och tid är pengar brukar man ju säga, så man jobbar för tid, köper saker för tid mm. och som vanligt så är de då så att de rika har hur mycke tid som helst medans dom i ghettot har bara minuter, och sliter allt va dom kan för att kunna överleva.
Så min tanke är efter filmen att man ska passa på att uppskatta den tiden man har här och nu. njuta för allt man kan få.
Mitt nya jobb på dollarosa trivs jag kämpe greit på! de går hur bra som helst, och jag får mycket god kretik, så de är jätte kul. nästa vecka jobbar jag varje dag och de ska bara bli kul, för när de väl blir nästa söndag så kommer jag att få njuta av att få vara ledig igen :) som sagt, tid är pengar!
Tid är pengar, pengar är makt, och makten är att ha all tid i värlen.. värt att tänka på.
Nu ska jag fortsätta med att låta tiden bara passera genom att bara ligga och slappa och kolla på en massa serier.
Massor med kramar från oslo hanna.
I lördags så va vi tjejerna på Kino kveld. Första helgen i november i norge så är det bio kväll, och de menas med att de är halva priset hela lördagen att gå på bio. så vi passade såklart på! (kino=bio på norska)
Vi såg filmen In Time. den handlar om nån gång i framtiden då alla slutar att åldras vid 25års ålder, och efter de har man en digital klocka på armen som hela tiden visar hur lång tid man har kvar att leva. det kan vara allt från år till sekunder det handlar om. och tid är pengar brukar man ju säga, så man jobbar för tid, köper saker för tid mm. och som vanligt så är de då så att de rika har hur mycke tid som helst medans dom i ghettot har bara minuter, och sliter allt va dom kan för att kunna överleva.
Så min tanke är efter filmen att man ska passa på att uppskatta den tiden man har här och nu. njuta för allt man kan få.
Mitt nya jobb på dollarosa trivs jag kämpe greit på! de går hur bra som helst, och jag får mycket god kretik, så de är jätte kul. nästa vecka jobbar jag varje dag och de ska bara bli kul, för när de väl blir nästa söndag så kommer jag att få njuta av att få vara ledig igen :) som sagt, tid är pengar!
Tid är pengar, pengar är makt, och makten är att ha all tid i värlen.. värt att tänka på.
Nu ska jag fortsätta med att låta tiden bara passera genom att bara ligga och slappa och kolla på en massa serier.
Massor med kramar från oslo hanna.
Dollarosa AS
Idag så börjar jag på mitt nya jobb!
Klädbutiken som jag börjar att jobba på heter Dollarosa. Familjeägt företag, så dom jobbar mycket med mersälj på ett snyggt och profisinellt sätt. Så jag ser fram mot att få lära mig mycke där :)
Deras tanke bakom det hela är att kvinnor i alla åldrar och storlekar ska kunna få en garderob som passar dem bäst, allt från vardags, till buissnes eller fest. Så jag tror att de här kommer att bli lärorikt och jätte kul!
drömmen för mig är ju att jobba med kläder, service och sälj. och nu så har jag funnit allt i ett, och dom valde MIG till denna tjänsten :)
jag börjar kl.15.00 idag men nu så ska jag ner och skriva kontrakt. IIIIHHH!
( vill ni se lite mer om butiken så gå in på : www.dollarosa.com)
Massor med kramar från oslo hanna.
Klädbutiken som jag börjar att jobba på heter Dollarosa. Familjeägt företag, så dom jobbar mycket med mersälj på ett snyggt och profisinellt sätt. Så jag ser fram mot att få lära mig mycke där :)
Deras tanke bakom det hela är att kvinnor i alla åldrar och storlekar ska kunna få en garderob som passar dem bäst, allt från vardags, till buissnes eller fest. Så jag tror att de här kommer att bli lärorikt och jätte kul!
drömmen för mig är ju att jobba med kläder, service och sälj. och nu så har jag funnit allt i ett, och dom valde MIG till denna tjänsten :)
jag börjar kl.15.00 idag men nu så ska jag ner och skriva kontrakt. IIIIHHH!
( vill ni se lite mer om butiken så gå in på : www.dollarosa.com)
Massor med kramar från oslo hanna.
