Just a small town girl..
..Livin' in a lonely world
She took the train going anywhere!
Nja, inte dirket anywhere, men oslo iaf:)
så nu sitter jag på tåget på väg till oslo, väntan på centralen i sthlm gick snabbare än väntat. Men min jätte väska va så stor att den inte ens fick plats i en av dom största boxarna som man kan låsa in dom i. så jag fick släpa me mig den. men jag vägrade att sitta inne på centralen i 4timmar o glo, så jag släpade me mig mina väska o gick ut, hitta en står å eller nått som låg precis vid centralen. så satt där ute i ett par timmar o mös i solen. upptäckte när jag kom in i mörkret igen att jag hade fått en hel del färg på mina armar, o såg nästan bränd ut. men gött va de.
fick låna en bok av min moster. handlar om nån deckare som utspelar sig på gotland. mycket spännande, började att läsa den o svepte ett par kapitell ganska snabbt.
men nu sitter jag på tåget o tänkte njuta av spotify så länge jag har tillgång till internet så länge jag har de. sen kanske man ska läsa lite mer eller se nån film.
Massor med kramar från Oslo Hanna.
She took the train going anywhere!
Nja, inte dirket anywhere, men oslo iaf:)
så nu sitter jag på tåget på väg till oslo, väntan på centralen i sthlm gick snabbare än väntat. Men min jätte väska va så stor att den inte ens fick plats i en av dom största boxarna som man kan låsa in dom i. så jag fick släpa me mig den. men jag vägrade att sitta inne på centralen i 4timmar o glo, så jag släpade me mig mina väska o gick ut, hitta en står å eller nått som låg precis vid centralen. så satt där ute i ett par timmar o mös i solen. upptäckte när jag kom in i mörkret igen att jag hade fått en hel del färg på mina armar, o såg nästan bränd ut. men gött va de.
fick låna en bok av min moster. handlar om nån deckare som utspelar sig på gotland. mycket spännande, började att läsa den o svepte ett par kapitell ganska snabbt.
men nu sitter jag på tåget o tänkte njuta av spotify så länge jag har tillgång till internet så länge jag har de. sen kanske man ska läsa lite mer eller se nån film.
Massor med kramar från Oslo Hanna.
Ready or not, here I come!
Idag är de sista dagen på gotland. vet ju inte än när jag kommer tillbaka..
De e så mycke blandade känslor jag känner inför min osloflytt. Jag har ju spenderat mycke tid där under detta året o när jag bodde i gbg så kändes de som om att de va de enda rätta att flytta till oslo. för de va där jag hade alla mina vänner o jag mådde bra där. men när man kommer tillbaka till gotland så blir man så bekväm, plus att man har bott hemma hos mamma o pappa o fått allt i stort sätt serverat på silverfat. så man känner sig ändå lite tveksam nu till att flytta till oslo nu. så långt bort. men egentligen är de inte så mycke längre bort än gbg heller..
men jag vet inte. de ska ju självklart bli kul och en upplevelse i sig, som sagt jag har ju väldigt många härliga vänner där.
så imorgon så går båten kl.07.00 från visby. anländer i sthlm centralstation kl.11.40 o ska sitta där o hänga tills 15,30 då tåget till oslo går. så e jag framme i oslo kl.21.35 så de e en lång resa.. men jag har ju fått lite mer vana me att bo på fastlandet nu o man har åkt lite me jobbet o så o till oslo då o då som tar lite tid.
Nej vet att jag låter lite neggo nu. men jag ser faktist fram mot detta o jag hoppas på att jag gör rätt val nu med att flytta dit:) o skulle de inte funka så vet jag ju de sen. man kan ju inte säga att de e ens grej om man inte testat de!
Kommer att sakna alla er här hemma, men mest av allt så kommer jag att sakan min lurviga lillebror som jag har spenderat mest tid me plus att han e den enda som man inte kan ha kontakt me o ringa till eller någe haha.
Massor med kramar från gotlands Hanna.
Öronikfektion..
Ja va säger man.. jag har ju inte direkt den nån liten smärtgräns, de har jag fått bevisat än en gång för mig.
De började ungefär för 2månader sen att jag hade fått jätte ont i örat, o packat med hårt vax. jag tänkte att de e ju bara att karva ur på bästa sätt så blir man ju av me de. men gjorde jag de så va de bara värre o mer dagen efter. kunde ju inte ens ligga på den sidan för att jag hade så ont i örat. så fick jag byta sida på headsetet på jobbet så att jag hade de på andra örat. men jag e ju inte heller den som klagar när jag har ont, förän då att jag har så ont att jag knappt kan tänka eller stå rakt.
så igår ikväll hade jag så fruktansvärt ont att jag till o me va tvungen att ta en verktablett innan jag gick o la mig så att jag kunde sova någorlunda.
mamma tvinga iväg mig till farbrordoktorn idag. träffa per som skaka handen ur led som vanligt haha. o han kika i mitt öra o sa bara, "men oj hanna, hur länge sa du att du hade gått runt me de här?"
tydligen så har jag gått runt med en kraftig infektion i hela innerörat som hade gjort att jag nu på senaste fått en massa sår åxå..
så nu har jag fått antibeotika o kortison i droppform som jag ska hälla i örat 3ggr om dagen i en veckas tid. och om de inte blir bättre av de så måste jag även ha penselin o spola rent örat.
haha per undra hur mycke verktabletter jag hade knaprat under dom här senaste 2månaderna som jag ahde gått runt me de för att överleva smärtan som man får då. jag svara 1 och de va igår kväll. man kan ju säga att han va rätt HEJPEN! (häpen, fast jag sa ju hejpen när jag va liten)
Massor med kramar från gotlands hanna.
Inatt överlevde jag en helikopter olycka!
Inte i verkliga livet då, utan i en dröm som jag hade. Men den va så mäktig att den gjorde så att i drömmen efter så berättade jag om att jag hade krachat i en helikopter och överlevt. ska ta de från början :)
Jag tror att de hela baserade sig på ellens födelsedag då hon fick flyga helikopter i Oslo. Och ett tv-program där de va en helikoter som krasha.
Så här va de: Jag skulle nu äntligen flytta till Oslo, och jag hade tagit tåget dit, men av nån anledning så fick jag ta helikopter sista biten in till stan. Och bella o ellen o dom andra kom o mötte upp mig. för de var lite oroligt för att de hade tydligen hänt en massa strul inne i stan. så vi hoppar alla in i helikoptern o lyfter, efter ett tag så ser vi en till helikopter som sävar i luften och väntar på oss, så vi var tvungna att byta UPPE I LUFTEN! så dom öppna upp dörren, så va de bara att ta sats o hoppa över till den andra, tyckte att de va skit läskigt. men jag gjorde de och jag landa hur fint som helst på den andra helikoptern, lika så dom andra. Jag minns att jag va så chockad över hela grejen, men himlen var färgad i ett mörkt rött sken o den var svart från sot. de hörs höga bombsmällar på håll. så de va därför som vi blev eskorterade i helikoptarar tror jag. men när vi kommer fram till den tredje eller fjärde som vi skulle byta till o hoppa över till, så var de en annan som kom från de andra hållet som åxå skulle byta. de hade altså blivigt något problem med bytena. men jag ville bara därifrån så jag tar sats o ska hoppa över till nästa. men nått blir fel med allas propellar som möts samtidigt i luften. så på nått sätt så tar de fart o blir som en virvel o jag flyger upp i luften istället, över dom här tre helikotrarna som står uppe och brummar i luften på fler 100 meter ovanför land. jag den där virveln tar ännu mer fart o trycker i väg mig långt utanför helikoterna o jag faller, faller o faller. jag skriker av ren panik, o en bit bort undan för mig ser jag en stor sjö. och de enda jag hoppas på att jag ska följa me vinden en bit åt sidan samtidigt som jag faller. för de var min enda chans till att jag skulle överleva. jag landar i vattnet med ett jätte plums o bara far ner mot djupet. jag kämpar med att simma upp mot ytan för att överleva.
i nästa sekund så står bella o alla dom o drar mig upp ur vattnet. och vi kommer in till oslo. jag hade sår i hela ansiktet på grund av den kraftiga smällen mot de kalla vattnet, och hela min högra arm var hela pajad. den hade gått av på flera ställen och mina fingrar var helt krokiga. men resten av kroppen hade bara små sår.
jag kommenterar o frågar när jag ser hur jag själv ser ut, helt blodig och blåslagen ut. så frågar jag varför jag inte har ont. då svarar piloten eller vem de nu va att de va för att jag fortfarande var i chock o att de va adrenalinet i min kropp som gjorde att jag inte kände någon smärta.
Jag vaknar upp imellan o känner att jag har ont i armen, de berodde antagligen på att jag legat väldigt konstigt på min arm så att den hade somnat, lika så mina fingrar hade åxå somat så att jag inte kunde röra dom haha.
men de skumma i de hela va att jag måste ha somnat ganska så snabbt igen där efter för när jag e inne i nästa dröm o drömmer om nått helt annat så ser min arm fortfarande lika havirerad ut. så berättar jag för den människan om hur de gick till, att de va i en helikopter krasch för flera år sen, och att min arm o vissa delar av mig aldrig återhämtade sig.
skuuuuumt..
Massor med kramar från Gotlands Hanna.
Jag tror att de hela baserade sig på ellens födelsedag då hon fick flyga helikopter i Oslo. Och ett tv-program där de va en helikoter som krasha.
Så här va de: Jag skulle nu äntligen flytta till Oslo, och jag hade tagit tåget dit, men av nån anledning så fick jag ta helikopter sista biten in till stan. Och bella o ellen o dom andra kom o mötte upp mig. för de var lite oroligt för att de hade tydligen hänt en massa strul inne i stan. så vi hoppar alla in i helikoptern o lyfter, efter ett tag så ser vi en till helikopter som sävar i luften och väntar på oss, så vi var tvungna att byta UPPE I LUFTEN! så dom öppna upp dörren, så va de bara att ta sats o hoppa över till den andra, tyckte att de va skit läskigt. men jag gjorde de och jag landa hur fint som helst på den andra helikoptern, lika så dom andra. Jag minns att jag va så chockad över hela grejen, men himlen var färgad i ett mörkt rött sken o den var svart från sot. de hörs höga bombsmällar på håll. så de va därför som vi blev eskorterade i helikoptarar tror jag. men när vi kommer fram till den tredje eller fjärde som vi skulle byta till o hoppa över till, så var de en annan som kom från de andra hållet som åxå skulle byta. de hade altså blivigt något problem med bytena. men jag ville bara därifrån så jag tar sats o ska hoppa över till nästa. men nått blir fel med allas propellar som möts samtidigt i luften. så på nått sätt så tar de fart o blir som en virvel o jag flyger upp i luften istället, över dom här tre helikotrarna som står uppe och brummar i luften på fler 100 meter ovanför land. jag den där virveln tar ännu mer fart o trycker i väg mig långt utanför helikoterna o jag faller, faller o faller. jag skriker av ren panik, o en bit bort undan för mig ser jag en stor sjö. och de enda jag hoppas på att jag ska följa me vinden en bit åt sidan samtidigt som jag faller. för de var min enda chans till att jag skulle överleva. jag landar i vattnet med ett jätte plums o bara far ner mot djupet. jag kämpar med att simma upp mot ytan för att överleva.
i nästa sekund så står bella o alla dom o drar mig upp ur vattnet. och vi kommer in till oslo. jag hade sår i hela ansiktet på grund av den kraftiga smällen mot de kalla vattnet, och hela min högra arm var hela pajad. den hade gått av på flera ställen och mina fingrar var helt krokiga. men resten av kroppen hade bara små sår.
jag kommenterar o frågar när jag ser hur jag själv ser ut, helt blodig och blåslagen ut. så frågar jag varför jag inte har ont. då svarar piloten eller vem de nu va att de va för att jag fortfarande var i chock o att de va adrenalinet i min kropp som gjorde att jag inte kände någon smärta.
Jag vaknar upp imellan o känner att jag har ont i armen, de berodde antagligen på att jag legat väldigt konstigt på min arm så att den hade somnat, lika så mina fingrar hade åxå somat så att jag inte kunde röra dom haha.
men de skumma i de hela va att jag måste ha somnat ganska så snabbt igen där efter för när jag e inne i nästa dröm o drömmer om nått helt annat så ser min arm fortfarande lika havirerad ut. så berättar jag för den människan om hur de gick till, att de va i en helikopter krasch för flera år sen, och att min arm o vissa delar av mig aldrig återhämtade sig.
skuuuuumt..
Massor med kramar från Gotlands Hanna.
