OSLO HANNA

Ja va säger man.. jag har ju inte direkt den nån liten smärtgräns, de har jag fått bevisat än en gång för mig.

De började ungefär för 2månader sen att jag hade fått jätte ont i örat, o packat med hårt vax. jag tänkte att de e ju bara att karva ur på bästa sätt så blir man ju av me de. men gjorde jag de så va de bara värre o mer dagen efter. kunde ju inte ens ligga på den sidan för att jag hade så ont i örat. så fick jag byta sida på headsetet på jobbet så att jag hade de på andra örat. men jag e ju inte heller den som klagar när jag har ont, förän då att jag har så ont att jag knappt kan tänka eller stå rakt.

så igår ikväll hade jag så fruktansvärt ont att jag till o me va tvungen att ta en verktablett innan jag gick o la mig så att jag kunde sova någorlunda.

mamma tvinga iväg mig till farbrordoktorn idag. träffa per som skaka handen ur led som vanligt haha. o han kika i mitt öra o sa bara, "men oj hanna, hur länge sa du att du hade gått runt me de här?"
tydligen så har jag gått runt med en kraftig infektion i hela innerörat som hade gjort att jag nu på senaste fått en massa sår åxå..

så nu har jag fått antibeotika o kortison i droppform som jag ska hälla i örat 3ggr om dagen i en veckas tid. och om de inte blir bättre av de så måste jag även ha penselin o spola rent örat.

haha per undra hur mycke verktabletter jag hade knaprat under dom här senaste 2månaderna som jag ahde gått runt me de för att överleva smärtan som man får då. jag svara 1 och de va igår kväll. man kan ju säga att han va rätt HEJPEN! (häpen, fast jag sa ju hejpen när jag va liten)

Massor med kramar från gotlands hanna.